”Tekniken Ă€r skurken” – nu lagstiftas det om chefers mejl
www.nyteknik.se
HĂ€r fĂ„r chefen 100 000 kronor i böter om hen mejler efter arbetstid. Men i Sverige tycks frĂ„gan inte ens finnas pĂ„ dagordningen. ”Fritiden ska vara fredad”.
100 000 kronor i böter för en chef som mejlar sina anstĂ€llda efter arbetstid. I bland annat Portugal finns regler redan pĂ„ plats och nu har ett första lagförslag för att skydda arbetstagares fritid lagts fram i USA. I Sverige tycks frĂ„gan inte finnas pĂ„ dagordningen. ”Det Ă€r egentligen enkelt, fritiden ska vara fredad, sĂ€ger HR-konsulten Georg Frick.

”Det Ă€r tekniken som Ă€r skurken”. SĂ„ sa Matt Haney, ledamot för Demokraterna i i Kaliforniens delstatsförsamling, nĂ€r han förklarade sitt lagförslag som Ă€r det första av sitt slag i USA. Tanken med lagen, som ska hindra chefer frĂ„n att kontakta sina anstĂ€llda efter arbetstid, Ă€r att Kaliforniens arbetstagare ska fĂ„ sin fritid Ă„ter, förklarar Haney,

PĂ„ engelska har diskussionen kring liknande lagförslag kommit att kallas ”the right to disconnect” – rĂ€tten att vara nedkopplad eller kanske enklare uttryckt: rĂ€tten att vara ledig.

LÀnder som Australien, Argentina, Belgien, Colombia, Grekland, Mexico, Portugal och Frankrike har redan infört olika former av lagar eller förordningar. I Portugal kan en chef som pÄ ett felaktigt sÀtt kontaktar anstÀllda utanför arbetstid Äka pÄ böter pÄ upp till 100 000 kronor.

I Sverige finns det en diskussion om det mer generella problemet att arbetet har en tendens att ta allt större plats i mĂ€nniskors tillvaro. Eller som Mattias af Malmborg, förbundsjurist pĂ„ rĂ€ttskydd LO och TCO uttrycker det: ”frĂ„gan om arbetstidens hejdlösa utflytande över hela livet”.

”Kan vara ett problem”

Den mer specifika frĂ„gan – om chefernas kommunicerande med anstĂ€llda pĂ„ deras fritid – verkar dock inte stĂ„ högt upp pĂ„ dagordningen.

– Vad jag vet finns det inget prat om lagförslag eller liknande, inte just nu i alla fall, sĂ€ger han.

Inte heller Georg Frick, med mÄngÄrig bakgrund inom HR-vÀrlden, numera konsult som förhandlar för arbetsgivarnas sak, har hört frÄgan lyftas sÀrskilt ofta.

– Men jag hĂ„ller inte för uteslutet att det kan vara ett problem pĂ„ sina hĂ„ll och det kan sĂ€kert finnas ett stort mörkertal, sĂ€ger han.

Även utan lagstiftning tycker Georg Frick att det Ă€r tĂ€mligen sjĂ€lvklart hur arbetsgivare och chefer bör förhĂ„lla sig.

– Ett rĂ„d jag alltid ger Ă€r att sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt undvika att skicka det dĂ€r mejlet eller meddelandet efter arbetstid. Sen kan det vara att det hĂ€nder saker och nĂ„got att akut, dĂ€r fĂ„r man ha lite flexibilitet. Men som huvudregel Ă€r det ett tydligt nej, sĂ€ger han och fortsĂ€tter.

– Har man ett mejlutskick som man vĂ€ljer att lĂ€gga pĂ„ en kvĂ€ll sĂ„ kan det sĂ€nda en signal till de anstĂ€llda att de bör besvara det Ă€ven om man sjĂ€lv inte krĂ€ver eller alls förvĂ€ntar sig det, sĂ€ger han.


En chef som mejlar om kvÀllen. Vissa lÀnder försöker nu lagstifta bort fenomenet. Dalle/Ny Teknik

I Sverige finns bÄde kollektivavtal och regleringar som tangerar, men inte specifikt kommer Ät, exempelvis en idogt kvÀllsmejlande chef.

– Jag vet inte om en ny lagstiftning skulle vara rĂ€tt vĂ€g att gĂ„ i Sverige. Det skulle bli lite kaka pĂ„ kaka med regler som pĂ„minner om arbetstidslagen och arbetsmiljölagen som vi redan har. Det kanske skulle vara facken som ligger pĂ„ lite mer i frĂ„gan istĂ€llet, sĂ€ger han.

Kollar mejlen under semestern

Inte heller Mattias af Malmborg ser nÄgot sjÀlvklar vÀg nÀr det gÀller lagstiftning.

– Jag har inget förslag pĂ„ exakt hur det skulle gĂ„ till. Det skulle kanske vara att förtydliga de lagar som redan finns, eller att införa tydligare regler i kollektivavtal, sĂ€ger han och poĂ€ngterar att arbetsgivare redan har ett stort ansvar.

– De ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete och göra det i samrĂ„d med skyddsombud och med lokal fackklubb. Är det understĂ€llda som arbetar alldeles för mycket sĂ„ Ă€r det arbetsgivarens ansvar att se till att det inte blir sĂ„, sĂ€ger han.

Mattias af Malmborg resonerar Àven kring svÄrigheten att trÀffa rÀtt med en sÄdan lag.

– Jag sjĂ€lv vĂ€ljer exempelvis att titta pĂ„ mejlen dĂ„ och dĂ„ under semestern för att jag tycker det ger mindre stress att göra sĂ„ Ă€n att kommer tillbaka till en överfull inbox. Och i vissa lĂ€gen kanske det kan vara viktigt för en chef att höra efter med en anstĂ€lld i ett akut lĂ€ge, sĂ€ger han.

Det kaliforniska lagförslaget har fĂ„tt kritik. Bland annat av Michael Solana, marknadschef pĂ„ riskkapitalbolaget Firm Founders som skriver pĂ„ X att Kalifornien ”försöker förstöra sig sjĂ€lvt” genom att försöka ”förbjuda startups”, nĂ„got som bland annat Washington Post Ă„tergett.

I Forbes artikel om en potentiell lag kallas Matt Haneys lagförslag för ”icke dogmatiskt”. Förslaget gĂ„r ut pĂ„ alla att företag ska tvingas att ha en plan för hur de ska följa lagen och att faststĂ€lla tydliga arbetstider för sina anstĂ€llda. De som bryter mot sina anstĂ€lldas rĂ€ttigheter ska kunna bötfĂ€llas.

Men det ska Àven finnas undantag för akuta eller ovÀntade hÀndelser som tydligt kan pÄverka företaget. Dessutom vill Haney ha en flexibilitet för just startups dÀr grundare och anstÀllda kan fÄ komma överens om att de vill arbeta mer intensivt, rapporterar Forbes.

Haney tonar Àven ned retoriken mot chefer och lÀgger istÀllet skulden pÄ den snabba digitalisering som han menar innebÀr utmaningar för oss alla.

– Om det mĂ„ste finnas en skurk i den hĂ€r historien sĂ„ Ă€r det teknologin, inte chefen, sĂ€ger han.

#karriÀr #mejl #chef #arbetsmiljö #topp