Varför duckar rikspolitikerna katastrofen pÄ Malmbanan?
nsd.se
I ett öppet kritiserar Kaunis Irons vd Klas Dagertun regeringen för att inte göra nog Ät Malmbanan.
I ett öppet kritiserar Kaunis Irons vd Klas Dagertun regeringen för att inte göra nog Ät Malmbanan.


En kilometer av Malmbanan pÄverkades av urspÄrningen och uppröjningsarbetet. Foto: LKAB

För dig som inte Àr insatt, Malmbanan bÀr 50 procent av den svenska godstrafiken.

HĂ€lften.

Det Àr alltsÄ med andra ord inte vilken jÀrnvÀg som helst vi pratar om. VÀrdet som transporteras handlar om över 100 miljoner per dag. Skulle vi rÀkna ut procenten för andelen av svensk export skulle den siffran var vÀsentligt större Àn 50 procent.

Det som hÀnt Àr redan det en katastrof. Men, sÄ en vecka efter att Malmbanan Äter tagits i bruk sker det igen. Ett nytt haveri.

Ett nytt stopp.

Nu har Malmbanan varit obrukbar i snart ett kvartal. Har det nÄgonsin hÀnt tidigare?

Det tar Haverikommissionen dagar innan de Àr pÄ plats. Mer brÄttom Àr det tydligen inte att omhÀnderta detta.

NÄgon infrastrukturminister varken syns eller hörs, Àn mindre Àr han pÄ plats vid Malmbanan för att visa nationens intresse.

Statsministern? Nej, icke. Inte ett ord, vad jag har mÀrkt.

SÄ, med stor bestörtning mÄste jag stÀlla frÄgan: Varför Àr Sveriges regering sÄ totalt ointresserad av rikets överlÀgset viktigaste jÀrnvÀg?

Varför Àr inte denna katastrof för AB Sverige ett tydligt huvudfokus?

Är det nĂ„gon som tror att berörda ministrar inte hade synts eller hörts om SL:s tunnelbanetrafik hade stĂ„tt still i Stockholm i 65 dagar!?

Ja, jag Àr i sak upprörd. Och en smula bedrövad över det uppenbara ointresset. Varför rikspolitikerna duckar katastrofen pÄ Malmbanan vet jag inte, jag kan bara spekulera, men klart Àr att det finns saker att göra. Jag skulle vilja se ett initiativ av nationell samling av samma slag som Norge mÀktat med kring Ofotenbanan, den del som kopplar samman Narvik med Sverige. DÀr har man samlat samhÀllets aktörer med industrin och försvaret för att söka nytÀnkande lösningar i en nÀra och uppriktig dialog. Det ansvaret att Ästadkomma den dialogen kan inte vila pÄ oss, pÄ industrin, det borde rimligen vÄra rikspolitiker ta.

OmgÄende.

LÄngsiktigt kan det absolut vara sÄ att en dubbelspÄrslösning vore det optimala, men sÄ vitt jag begriper kan en sÄdan lösning knappast vara realiserad inom tio Är, eller kanske rent av 20 Är. AlltsÄ behöver vi en konstruktiv kortsiktig strategi för Malmbanan. En nationell sÄdan.

För att vara just konstruktiv, lÄt mig lyfta nÄgra tydliga utmaningar och omrÄden som behöver lyftas i en sÄdan diskussion:

  • Tidtabellen. Systemet med att begĂ€ra tĂ„glĂ€gen och boka upp kapacitet ter sig en smula förĂ„ldrat, Ă„tminstone för mig. Jag kan i dag boka ett tĂ„glĂ€ge utan att trafikera det. Det pratas om sĂ„ kallade spöktĂ„g. StĂ„r jag vid Malmbanan och tittar, vilket jag gör ibland, gĂ„r det inte tĂ„g sĂ„ tĂ€tt i dag. Jag vill dĂ€rför pĂ„stĂ„ att det gĂ„r att optimera trafiken ytterligare. Det borde gĂ„ att skapa ett mer flexibelt system som kan effektivisera trafiken.

  • UnderhĂ„llet. Vi mĂ„ste sĂ€kerstĂ€lla, sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r, att den enda bana som finns i dag faktiskt fungerar. HĂ€r kan det sannolikt investeras i ny teknik för att proaktivt upptĂ€cka fel och brister. Detta borde vara prio ett i dagslĂ€get.

  • UnderhĂ„llsperioderna. 1993 genomfördes underhĂ„llet pĂ„ fyra veckor, numer pĂ„gĂ„r det i 20 veckor. En betydande del av Ă„ret Ă€r alltsĂ„ trafiken nedsatt. Det borde rimligen kunna effektiviseras i tid, kanske blir det dĂ„ dyrare, men i det lĂ€ge vi befinner oss i dag finns en transportskuld att köra i kapp frĂ„n oss industrier. HĂ€r mĂ„ste expertis tillsammans med oss kunna göra en skarp översyn över möjligheterna. Det faktum att 16 km av banan kunde lagas under arktisk vinter under hĂ„rd tidspress bevisar att det gĂ„r att lösa stora projekt relativt snabbt. Jag vill tro att vi har resurserna och dĂ„dkraften att tillsammans lösa underhĂ„llsbehovet pĂ„ kortare tid under 2024.

  • Prioriteringar. 4 miljoner ton slig ligger kvar i Sverige, ett berg som nu vĂ€xer för varje nytt stopp som sker, det Ă€r inte lĂ„ngt ifrĂ„n 10 miljarder i exportvĂ€rde för AB Sverige. Att i det hĂ€r akuta lĂ€get prioritera bulktransporterna pĂ„ Malmbanan borde vara rimligt. Persontrafik och paketförsĂ€ndelser kan köras pĂ„ buss eller lastbil, vilket skulle öka utrymmet pĂ„ banan. Vi har full respekt för att det i nĂ„gon mĂ„n drabbar turismen, men situationen Ă€r sĂ„ pass allvarlig att den hĂ€r diskussionen borde tas omgĂ„ende.

  • Nato och EU. Det Ă€r redan tydligt att Sveriges jĂ€rnvĂ€gsnĂ€t Ă€r en avgörande infrastruktur för tunga transporter för det gemensamma försvaret inom Nato. Detta faktum tillsammans med EU:s allt större krav pĂ„ sjĂ€lvförsörjning av rĂ„varor gör att frĂ„gan inte enbart Ă€r en svensk angelĂ€genhet.

Se dÀr, en diger första dagordning att samtala kring.

Men, ja, finns ens intresset? Eller ska vi tolka den öronbedövande tystnaden som att regeringens PR-taktik Àr att tiga ihjÀl detta nationella haveri?

Jag deltar gÀrna i konstruktiva samtal för att hitta en ny konstruktiv kortsiktig strategi för Malmbanan. Men vad vill rikspolitiken? Vad vill ministern?


Kaunis Irons vd Klas Dagertun Àr mycket kritisk mot regeringens hantering av urspÄrningarna pÄ Malmbanan. Foto: Hans L. Olofsson