cross-posted from: https://feddit.nu/post/5034102
VÀgen till dagens nivÄ av trafiksÀkerhet har varit lÄng och vindlande. Men den hade varit Ànnu lÀngre om det inte vore för en briljant Volvo-ingenjör vid namn Nils Bohlin.
122332N ils Bohlin â mannen som rĂ€ddat en miljon liv. SĂ„ brukar legenden om trepunktsbĂ€ltets svenske uppfinnare lyda. Men sanningen Ă€r nĂ„got komplexare Ă€n sĂ„ â och betydligt mer spĂ€nnande.
Bohlin, som föddes i HÀrnösand 1920, hade en minst sagt fÀrgstark karriÀr. Efter sin examen i maskinteknik vÀrvades han av Saab, dÀr han jobbade med att utveckla företagets överljudsplan. Bland hans olika lösningar för att öka flygsÀkerheten sticker katapultstolen, vilken Bohlin sjÀlv fick ett patent för, ut som den allra största bedriften. 1943 blev Saab en av vÀrldens första flygplanstillverkare att introducera den livrÀddande funktionen som standard.
Hans karriÀr hade fÄtt en flygande start, men en ovÀntad utveckling skulle snart ta ner honom pÄ jorden igen.
Nils Bohlin (1920â2002). VOLVO CARSI mitten av 50-talet bestĂ€mde sig Volvo för att göra sĂ€kerhet till sitt ledord, inte minst i syfte att differentiera sig pĂ„ den amerikanska marknaden. Och för att backa upp denna satsning svepte Volvo-chefen Gunnar Engellau helt sonika in och norpade rivalen Saabs illustra sĂ€kerhetsingenjör.
Bohlin skred omedelbart till verket för att förbÀttra vad som paradoxalt nog var en av dÄtidens bilars allra största sÀkerhetsbrister: sÀkerhetsbÀltet. PÄ den hÀr tiden var sÀkerhetsbÀltet inte standard, utan ett tillval som vissa bilfabrikanter erbjöd. Och efterfrÄgan var inte direkt övervÀldigande. De tvÄpunktsbÀlten som bland annat Ford salufört sedan 40-talet hade inget vidare gott rykte, dÄ de fick magen att tryckas ihop vÄldsamt och huvudet att slungas fram med en oerhörd kraft vid en krock. En uppgift gör gÀllande att sÄ fÄ som 2 procent av Fords kunder köpte sÀkerhetsbÀlten till sina bilar 1956.
Nils Bohlin var dock lÄngt ifrÄn ensam med att vilja utveckla en tryggare, mer attraktiv lösning. Av de allehanda amerikanska uppfinnare som var före honom pÄ bollen, blev Roger W Griswold och Hugh DeHaven de mest betydelsefulla. Redan 1955 patenterade de ett trepunktsbÀlte som avsevÀrt reducerade belastningen pÄ kroppen vid en krock. Intresset frÄn sÄvÀl biltillverkare som trafikanter förblev dock svalt. NÀr Saab införde sÀkerhetsbÀlten som standard 1958, var det alltjÀmt i form av primitiva tvÄpunktsbÀlten.
Nils Bohlins uppfinning var inte unik. Men tillsammans med Volvos beslut att införa det som standard fick trepunktsbÀltet sitt stora genombrott. VOLVO CARS
à r 1959 infördes trepunktsbÀltet som standard i Volvo-modellerna Amazon och PV 544. VOLVO CARSMed andra ord hade Volvo en gyllene chans att etablera sig som det sÀkrare valet, genom att bli först med att erbjuda trepunktsbÀlten som standard. Bohlin, som byggde vidare pÄ en prototyp som redan tagits fram av Vattenfall (i syfte att öka trafiksÀkerheten för deras bilburna medarbetare), behövde heller inte lÄng tid pÄ sig för att slutföra uppdraget. Redan i augusti 1958, samma Är som han vÀrvats av Volvo, var hans lösning klar: ett bÀlte som löpte bÄde över höfterna samt diagonalt lÀngs överkroppen, och som övertrÀffade tidigare varianter genom att snabbt kunna spÀnnas fast med en enda handrörelse. à ret dÀrpÄ infördes den som standard i Volvo-modellerna Amazon och PV 544.
Bohlins uppfinning var inte strikt sett unik (det skulle rentav dröja ett drygt decennium innan den beviljades ett svenskt patent, dÄ snarlika lösningar redan existerade), men det var tack vare honom och Volvo som den fick sitt verkliga genombrott. Med tiden följde hela branschen efter, och etablerade trepunktsbÀltet som global standard. Bohlin, som sedermera överöstes med utmÀrkelser och Àgnade sin karriÀr till att propagera för trafiksÀkerhet, kom med tiden att betraktas som en av de viktigare personerna i bilens historia. Och förmodligen den som rÀddat allra flest liv.
FAKTA
Fick flera utmÀrkelser
Född: 17 juli 1920, HÀrnösand.
Död: 21 september 2002, Ramfall.
Yrke: SÀkerhetsingenjör pÄ Saab och Volvo.
Mottagare av: The Ralph Isbrandt Automotive Safety Engineering Award 1974. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) guldmedalj 1995.
Invald i: Hall of Fame for Safety and Health 1989. Automotive Hall of Fame 1999.