RÀtta mig om jag har fel men Riksbanken ökar styrrÀntan vilket leder till att folk betalar mer rÀnta pÄ sina bolÄn vilket betyder att de inte lÀngre har rÄd att konsumera vilket leder till att priserna sjunker vilket leder till att inflationen Àr inbromsad?
Och vinnarna i detta Àr storbankerna som tÀljer guld med smörkniv.
Det kÀnns som att samma effekt borde gÄ att uppnÄ men med nÄgot medel dÀr pengarna anvÀnds till nÄgot nyttigt? Typ en inflationsskatt och sen stoppas pengarna in i vÀlfÀrden eller nÄgot istÀllet?
Eller missar jag nÄgon aspekt som gör att det Àr oundvikligt att behöva stoppa mer och mer pengar i storbankernas fickor?
à h det Àr Ànnu vÀrre Àn sÄ! Inflationen drivs snarare av prisökningar för att tjÀna mer pengar snarare Àn av att konsumenterna har för mycket pengar sÄ den höjda styrrÀntan funkar ocksÄ inte, eller i alla fall inte sÄ bra.
Som jag förstĂ„r det Ă€r det hĂ€r mer eller mindre 100% av ideologiska skĂ€l. Vi har riggat upp ett banksystem enligt nyliberal modell dĂ€r de i princip bara har spaken âhöj/sĂ€nk rĂ€ntaâ och dĂ„ Ă€r det den man anvĂ€nder för nĂ„got mĂ„ste de ju göra.
Om staten ville fixa problemet âbankerna saftar pĂ„ med rĂ€ntor och tjĂ€nar mer Ă€n de nĂ„nsin gjort förutâ skulle de ocksĂ„ kunna Ă€ndra direktiven för SBAB för att Ă„tminstone pressa ner rĂ€ntorna lite och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt i alla fall minska övervinsterna, men det gör de inte heller.
Se Àven: Podcasten VÀrdet av pengar om krisen och Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige.
Vill passa pÄ att slÄ ett slag för Andreas Cervenkas sommarprat i P1 frÄn 27 juni, det var ett vÀldigt lÀttsamt och lÀttlyssnat sÀtt att ta till sig grundlÀggande information om hur det svenska systemet Àr uppbyggt och varför det ser ut som det gör!
Riksbanken har strÀnga order om att fokusera pÄ inflationsmÄlet och har inte sÀrskilt bra verktyg för att nÄ mÄlet. Ingves tjatade i över ett decennium om att saker behövde förÀndras. Han försökte Àven bromsa rÀntesÀnkningarna för att han sÄg problem med hushÄllens lÄn. Hela finanssverige var pÄ honom i medierna kÀndes det som. Bifogar lite lÀnkar.
Ett par artiklar som visar pÄ hur Ingves försökte kÀmpa emot:
SEB noterar bland annat ett ökat tryck pÄ Riksbanken frÄn experter, politiker och nÀringslivsföretrÀdare som vill ha en rÀntesÀnkning.
https://www.privataaffarer.se/alla-nyheter/nyheter/okad-press-pa-ingves/ Publicerad: 5 september 2012, 14:47
Enligt Stefan Ingves borde det ligga i bankernas eget intresse att se till att utvecklingen bromsas, men om inget hÀnder kan det bli aktuellt för myndigheter att ingripa.
âEtt slags minimum, om jag skulle tĂ€nka högt, Ă€r att lĂ„n ska amorterasâ, sade han.
https://www.privataaffarer.se/privatekonomi/bostad/ingves-vill-ha-battre-amorteringskultur/ Publicerad: 7 mars 2013, 10:35
âŠ
En artikel frÄn DI:
Han konstaterar att Riksbanken, trots sitt ansvar för den finansiella stabiliteten, inte har befogenheter att sjÀlv agera med riktade ÄtgÀrder mot hushÄllens skuldsÀttning.
âDĂ€rför har vi gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng gĂ„tt igenom vad som borde göras. Men Riksbanken kan inte sköta alla problem i svensk ekonomiâ, dundrade riksbankschefen.
Riksbanken efterlyser sedan tidigare skatteförĂ€ndringar som âgör det dyrare att lĂ„na eller dyrare att boâ, liksom âen översyn av hur vi hanterar bostadspolitiken eftersom utbudet Ă€r för litetâ samt riktade Ă„tgĂ€rder som till exempel ett skuldkvotstak, förklarade Stefan Ingves.
https://www.di.se/nyheter/ingves-rasar-mot-politisk-ovilja/ Publicerad: 21 december 2016, 14:12
âŠ
Ingves underlag för ett tal frÄn förra Äret:
Penningpolitik och finansiell stabilitet Àr nÀra sammankopplade och penningpoliti- ken Àr mer effektiv om den kombineras med en verkningsfull makrotillsyn. Det penningpolitiska ramverket bör dÀrför modifieras pÄ tvÄ omrÄden:
Makrotillsynen behöver en hög grad av oberoende för att vara verknings- full. Vissa av makrotillsynsverktygen som till exempel den kontracykliska kapitalbufferten bör dÀrför ligga hos Riksbanken. Detta skulle ocksÄ un- derlÀtta koordineringen mellan penningpolitiken och makrotillsynen, samt minska riskerna för finansiell dominans
Finansiell stabilitet bör ha en viss vikt i de penningpolitiska besluten. Ut- över prisstabilitet bör Riksbanken sÀtta en viss vikt vid finansiell stabilitet och den ekonomiska utvecklingen i de penningpolitiska besluten, det vill sÀga finansiell stabilitet bör vara ett argument i Riksbankens mÄlfunktion.
Riksbanken har som uppdrag att bland annat reglera inflationen. Tanken Àr att Riksbanken ska vara oberoende sÄ att populistiska politiker inte ska börja experimentera.
Om vi flyttar över uppdraget till riksdagen (= lÄter politikerna leka med skatter) sÄ Àr det frÀmst tvÄ problem jag ser.
-
politiker som inte kan nÄgot alls om nationalekonomi fÄr direkt makt över Sveriges ekonomi.
-
Kampen mot inflationen blir otroligt lÄngsam i svÀngarna dÄ riksdagen inte Àr sÄ fruktansvÀrt snabba i sina beslut. TÀnk pÄ hur virrigt det varit de senaste 10 Ären med SD som röstar oberÀkneligt och t o m i vissa fall förstört för Sverige bara för att de inte fÄtt som de ville.
Det svarar dock inte pĂ„ varför riksdagen och regeringen inte anvĂ€nder metoder de har tillgĂ„ng till (regleringsbrev till SBAB för att pressa rĂ€ntor pĂ„ lĂ„n pĂ„ bekostnad av bankernas jĂ€ttehöga vinster, insatser mot kartellbildning i olika led för livsmedelsinköp, mer bostadsbyggande för att fĂ„ ner hyror och bostadspriser, utbyggd kollektivtrafik för att fĂ„ ner priset pĂ„ resor och transporter, priskontroll av livsmedel och/eller el, âSverigepriserâ pĂ„ el, osv osv, alltihop definitivt inom ramarna för helt normal politik som vid olika tillfĂ€llen bedrivits tidigare).
Det svarar ocksÄ inte pÄ varför Riksbanken mer eller mindre bara anvÀnder rÀntan. Har de verkligen exakt en kran för att styra hela ekonomin?
Riksbanken har tvÄ trubbiga verktyg för att pÄverka ekonomin. Det ena Àr styrrÀntan och det andra Àr statsobligationer.
(Den uppenbara slutsatsen man mÄste dra och som jag drar Àr: fungerar som det Àr tÀnkt)
-
Bankerna gynnas inte direkt av högre rÀntor, deras kostnader ökar ocksÄ. Om exempelvis fler hade bundna lÄn i Sverige sÄ skulle bankerna kunna legat risigt till nÀr rÀntorna steg, dÄ det i de fallet Àr bankerna som sitter med risken. Vad som hÀnder nu Àr att bankerna kan ta i för att rÀntorna Àr volatila. De vill ju undvika att gÄ back, sÄ dÄ ser de ju till att marginalerna tar höjd för volatiliteten.
Exempelvis om massa folk binder rÀntorna pÄ denna höga nivÄn, och sedan sjunker styrrÀntan. DÄ blir ju det ocksÄ fördelaktigt för bankerna.
Nordea rapporterar att deras rÀntenetto Àr 40% högre jÀmfört med samma period förra Äret. SÄ helt hemskt verkar det ju inte gÄ för dem med de högre rÀntorna.
NÀ, Sverige har ju vÀldigt lÄg grad av bundna rÀntor pÄ bolÄn. SÄ Àr ju ingen jÀtterisk för bankerna pÄ den punkten nÀr rÀntan stiger. Volatilitet ger ju dock som ofta möjlighet att tjÀna pengar, och iom att alla bankerna har starka incitament att inte gissa för lÄgt pÄ rÀntorna sÄ Àr det ju inte jÀttekonstigt att intÀkterna ökar.
Om rÀntan ligger still ett tag bör ju i en fungerande marknad marginalerna sjunka, typ till de nivÄer de var innan ökningarna exempelvis. Men banker e ju lite av ett oligopol sÄ fÄr vÀl se om det hÀnder av sig sjÀlvt eller om SBAB behöver knuffa pÄ.
Har sjÀlv funderat pÄ exakt samma sak⊠Jag har dock fÄtt för mig att i stort sett alla pengarna som vi konsumenter lÄnar av storbankerna har dom i sin tur lÄnat frÄn Riksbanken, sÄ ifall det stÀmmer sÄ Àr det iaf en liten tröst att deras utgifter ocksÄ ökar.
Nordea slÀppte sin kvartalsrapport idag och rÀntenettot (alltsÄ skillnaden i vad de fÄr in i rÀnteintÀkter jÀmfört med sina rÀnteutgifter) har ökat med 40% sedan samma period förra Äret.
Det Àr vÀl som med de flesta grejer statliga myndigheter gör. Det passerar för mÄnga mellanhÀnder pÄ vÀgen. Det Àr ju som med matbutiker och bensinjÀttar ocksÄ. SÀnker regeringen momsen med 15% fÄr vi se 8% i prissÀnkningar och resten hamnar i företagens skattkistor.
Finns ju nÄgon teori om att allt ska bli billigare och bÀttre nÀr ansvar flyttas frÄn staten till privata aktörer, men det verkar vara sÀllan det fungerar i praktiken tyvÀrr.
